Drömprinsen blev en groda igen
Det är rätt fascinerande hur man kan bygga upp en fantasibild av en människa. Hur man kan gå runt i sin egen lilla bubbla o själv fantisera fram en perfekt bild av hur en person är.
För 7 månader sen kysste jag en kille som direkt blev min drömprins. Herregud, han var ju skitsnygg, trevlig, rolig o mysig. På bara nån minut så fick han mig att känna nåt som jag inte hade känt på väldigt länge o jag fattade inte vad det berodde på. För man kan väl inte bli så påverkad o lycklig på bara några sekunder? Eller är det det som kallas för kärlek vid första ögonkastet? Nej, det måste ha vart en förtrollning, som i sagorna...
Tyvärr har jag inte träffat min drömprins så mycket som jag ville o han har gjort mig ledsen o besviken några gånger men jag har samtidigt haft min fantasibild om hur bra o perfekt han är. Här, i Växjö...när jag är i min egen lilla värld o kan fantisera o drömma så är han ju min McDreamy.
Förra helgen träffades vi dock, två dagar i rad...här hos mig! O shiit vad nervös jag var när han ringde o jag skulle vägleda honom hit. När han kom innanför dörren spred sig en märklig känsla inom mig. Nu stod han framför mig, drömprinsen som jag fantiserat om så mycket :) Vi pratade, skrattade o busade en hel del o allteftersom tiden gick så försvann min fantasibild mer o mer. Han är ju absolut inte den perfekta killen för mig, är det verkligen honom som jag har drömt så mycket om? Varför det? Vi passar ju inte alls ihop. Jag kysste honom igen. Bara för att se hur det kändes o vips så bröts förtrollningen - drömprinsen blev en groda igen o snip snap snut, så var sagan slut....
