"Nej, det är fan inte bra!"
Helgen började bra, bästis o jag åkte till mina föräldrar för att käka mat....o ja, det blev den maten som jag hoppades på. Pappas egensnickrade köttgryta med färsk pasta. Kvällen avslutades hos bästis med filmen Step Up.
O precis så som fredagen avslutades så startade lördagen: med en film, denna gången blev det Fighting. Efter lite städ o fix så gjorde vi oss i ordning o sen tog vi lite modellbilder :) Folket trillade in runt 19 o det var allmänt trevligt fram tills midnatt då jag blev påmind om min drömprins. Fyllan gjorde väl sitt o jag blev ledsen. Fan heller att jag tänker stå här o lipa tänkte jag så jag gick in till sängen, lipade en himlans massa till o sen somnade jag. RIKTIGT onödigt att påminna mig om honom när jag hela dagen hade ställt in mig på att varken höra av honom eller träffa honom.
O precis så som fredagen avslutades så startade lördagen: med en film, denna gången blev det Fighting. Efter lite städ o fix så gjorde vi oss i ordning o sen tog vi lite modellbilder :) Folket trillade in runt 19 o det var allmänt trevligt fram tills midnatt då jag blev påmind om min drömprins. Fyllan gjorde väl sitt o jag blev ledsen. Fan heller att jag tänker stå här o lipa tänkte jag så jag gick in till sängen, lipade en himlans massa till o sen somnade jag. RIKTIGT onödigt att påminna mig om honom när jag hela dagen hade ställt in mig på att varken höra av honom eller träffa honom.
Väl hemma i Växjö hade jag bestämt mig för att radera honom, jag hade äntligen insett att det inte kommer bli vi igen. Inte nu iaf. Kanske i en annan situation, i en annan tid, i ett annat liv...men inte nu. DÅ, när jag precis skulle börja radera saker så fick jag ett sms från honom (Tjenna allt bra?)! Jag blev arg o tänkte att jag inte skulle svara, eller att jag helst ville skriva:
Nej, det är fan inte bra!
Du är en idiot o jag vill inte ha mer med dig att göra, låt mig va!
men nej, ist skrev jag: Hej. Det duger. Själv? Vi skickade en hel del seriösa sms o jag förstår egentligen inte vad han ville. Kände han på sig att jag tänkte sluta bry mig? Insåg han att han faktiskt måste bry sig för att det snart är för sent? Det hela slutade på ett minst sagt oväntat sätt…25 sms (var) senare.
Kommentarer
Trackback
