attvarama

Då var tisdags-simningen avklarad. Det blev en välbehövlig simtur på ca 40 minuter. Lagom för att rensa tankarna från allt som snurrar runt i huvudet just nu.

När saker o ting hade ordnat upp sig o till och med blivit riktigt bra så trycktes jag ner igen. Hur ska jag någonsin kunna lära mig att tänka på det som är bra när jag sedan alltid blir påmind om det jobbiga igen? Du kanske kunde valt ett annat tillfälle att berätta det, du kanske borde tänkt på att det inte passade just nu.

Jag kanske borde simmat 40 minuter till….